Minnet är det som är i fokus för kunskapsinhämtning. Det spelar ingen roll hur mycket du lärt dig och hur bra lärare du haft, om dina minnesfunktioner förstörs, säg i en olycka, kommer allt att försvinna ändå. Så för lärare blir en stor fråga; Hur kan man koda in kunskap och information på det bästa och smidigaste sättet i sina elever?
Hjärnan har två typer av minne; arbetsminne och långtidsminne.
Arbetsminnet är oerhört kort och lagrar bara sådant ”du har framför dig”. Ett exempel på hur arbetsminnet fungerar är vid lösandet av matematik uppgifter: Lägg ihop talen 5+12+7. Har du löst talet? Bra. Det du nu gjorde var att lägga in två separata tal in i arbetsminnet och addera dem, för att sedan ta denna summa och lägga ihop med det sista talet som du också lagt in i arbetsminnet. Samma sak med läsning; för att kunna göra en text förståelig måste man i arbetsminnet lagra ord för att de ska bindas samman i meningar. Barn med dåligt arbetsminne, får ofta svårt att läsa och lösa mattetal.
Långtidsminnet är det andra sättet att lagra in minne för hjärnan. Det är inte lika lätt att koda in minnen in i långtidsminnet. För att göra detta effektivt finns det en hel vetenskap om. Vi kommer skriva mycket mer om denna typ av minnesforskning framöver.
I DN har det under Oktober publicerats en rad bra, läsvärda och lättillgängliga artiklar om minnet.
Två medlemmar i PFL-gänget har även utfört en undersökning och skrivit ett arbete på hur minnen lättast inkodas med hjälp av ”ihopklumpningar” in i långtidsminnet, vilket vi kommer skriva mycket mer om framöver!!
Så häng med på vår resa in i minnesforskningens värld framöver här på PFL-Bloggen!
//PFL-gänget