Exekutiva funktioner är ett paraplybegrepp för en kategori hjärnfunktioner vilka kan sägas vara kognitiva basfunktioner för lärandet (ett begrepp som vi i PFL formulerat) som verkligen fantastiskt bra att ha grundläggande koll på för dig som är lärare, så haka på nu.
Dessa funktioner hos hjärnan är nämligen inget mindre än en av de absolut viktigaste grundförutsättningarna för att kunna ta in kunskap effektivt i skolan.
Exekutiva funktioner skulle förenklat kunna beskrivas som följande meningar och ord (”kärt barn har många namn”): Hjärnans ”kontroll” över sig själv, Självdisciplin, Förmågan att inte bry sig om distraktioner, Förmågan att fokusera, Förmågan att komma igång, Förmågan att planera och agera målinriktat, Självreglering, Impulskontroll, Organisera beteende, kontrollera tankar och känslor, strategiförmåga, kunna utvärdera information, kritiskt tänkande.
Om du läste vårt tidigare inlägg om The Stanford marshmallow test där man såg att de barn, som lyckades vara självdisciplinerade och förskjuta omedelbar behovstillfredställelse till förmån för fördröjd behovstillfredställelse, lyckades bättre i livet både akademiskt och i avseende till mentalt välbefinnande, kanske nu förstår att detta test egentligen mätte en aspekt av de exekutiva funktionerna!
Utvecklingen av exekutiva funktioner börjar vid två års ålder och genomgår ett första utvecklingssprång mellan 2 och 6 år. Hjärnområdet där de exekutiva funktionerna i mångt och mycket är lokaliserade, utvecklas färdigt sist av alla hjärnfunktioner och gör det först vid 25 års ålder. Lokaliseringen av de exekutiva funktionerna i hjärnan är i pannan, dvs frontalloberna eller pannloberna. Förenklat kommer en mycket stor del av all information som produceras i din hjärna att förr eller senare, sammanstråla i frontallloberna där de exekutiva funktionerna finns.
Kort sagt: exekutiva funktioner är din förmåga att medvetet kontrollera tankar, känslor och det du gör. Har du inte de exekutiva funktionerna på plats, kommer du inte heller kunna ha självkontroll. En liknelse är att du då blir som en jolle på ett stormigt hav utan ett tillräckligt stort roder som du kan styra med.
Tänk dig att inte ha tillräckligt hög nivå på dina exekutiva funktioner i en miljö där detta krävs av dig, i klassrummet exempelvis. Hur lätt är det då att blomma upp i skolan som en god elev som effektivt lär sig saker?
Men det finns det eventuellt möjliga och lovande sätt att träna exekutiva funktioner till högre funktionsnivåer (forskningen har dock ej ännu helt belagt detta). Ett sätt att åstadkomma detta är att öka elevernas förståelse för varför de ska fördröja behovstillfredställelsen. Då kommer eleverna lättare kunna hålla i sig kvar i situationer (läs klassrumssituationer) då de egentligen skulle vilja göra något helt annat. Ett annat är att träna arbetsminnet via datorprogram.
En annan lovande och intressant metod som vi kommer att skriva mer om är kollaborativ problemlösning som är utvecklad av Ross Greene på Harvard. En annan är att jobba med målbilder, där idrottspsykologiska metoder är värdefulla. Det kommer vi också skriva mer om. Under tiden kan du kolla in Ross Greene (som förövrigt är en stor PFL favorit:) in action här i videoklippet nedan.
PFL-Gänget