Den svenska skolan har fått enorm massmedial uppmärksamhet under de senaste två veckorna efter Pisa – rapporten. Rubrikerna har varit mycket negativa där man beskriver hur den svenska utbildningen rasar i jämförelse med andra länder.
I samma veva har några få artiklar lyft fram eventuella brister med Pisa – mätningen. På Svd debatt skriver Daniel Petterson som doktorerat på skolpolitik och Pisa – mätningen bland annat:
”Utifrån internationella kunskapsmätningar kan det sägas att politiker och medier har dragit slutsatserna att svensk skola på ett eller annat sätt, åtminstone resultatmässigt, befinner sig i en form av kris. Antagandet vilar dock på ganska lösa grunder. Det som vanligtvis glöms bort i debatten är att mätningar som till exempel Pisa primärt bara mäter kunskaper i ett ämne, eller ett fåtal ämnen, och inte heller där är det en heltäckande mätning av ämnet som kommer ifråga.” http://www.svd.se/kultur/snav-matning-styr-skolpolitik_8784706.svd
I en intervju av skolporten.se säger Daniel Petterson detta:
”Jag hoppas att man kan lägga lite band på missbrukandet av kunskapsmätningarna. De ska ju inte göras för att Sverige ska rankas högre, utan för att komma de svenska eleverna till godo. För många blir mätningarna som en hästkapplöpning där det gäller att vara bäst. Någonstans har man glömt att det finns människor och elever bakom. Man borde fokusera på att hitta bra inlärningsstrategier när det gäller till exempel matematik. Vad gör de länder som har bra resultat som vi kan göra också i Sverige?Jag hoppas att man börjar fundera mer på vilken typ av kunskap vi mår bra av. Ska vi betrakta eleverna som potentiella produktionsenheter eller har kunskap ett egenvärde?..” (http://www.skolporten.se/forskning/intervju/internationella-kunskapsmatningar-missbrukas/)
Anita Wester, Sveriges representant i Pisas styrgrupp, säger i tidningen Metro:
” Skolans uppdrag är mycket bredare än det som Pisa mäter och det försöker vi också framhålla. Vi vill gärna ligga i framkant när det gäller vad som ska täckas in i de här undersökningarna och möjligheterna att innefatta till exempel entreprenörskap, som man inte fångar nu, är något vi jobbar på.” http://www.metro.se/nyheter/experter-kritiska-till-pisa-matning/EVHmlf!PvajL7l6u2CT/ PFL – gänget tycker det vore intressant om man kunde mäta faktorer som entreprenörskap och kreativitet; två områden som anses vara styrkor här i Sverige.
I BBC:s podcast More or Less tar man upp själva mätningen bakom PISA – resultaten. Kunskapstestet görs i drygt 50 länder där 4000 femtonåringar i varje land svarar på frågor som ska täcka in de tre ämnena matematik, naturvetenskap och läsförståelse. PISA använder sig av en frågepool med ungefär 400 frågor och varje elev får svara på 50 av dessa frågor. Detta betyder att urvalet av frågor kan skilja sig från elev till elev. Pisa motiverar urvalet med att man vill få en heltäckande bild av de tre olika kunskapsområden. Professor David Spiegelhalter från Cambridge ifrågasätter att frågeurvalet är olika för eleverna då man inte kan garantera att svårighetsgraden blir lika för alla. Utifrån denna kritik problematiserar Spiegelhalter även att Pisa gör en statistisk uppskattning på hur eleverna skulle svarat på resterande 350 frågor baserat på deras svar på de 50 frågor som de fick. Vidare diskuteras även hur kulturen påverkar testresultaten. Uppgifter som är svåra i en kultur kan vara enkla i andra kulturer. (http://www.bbc.co.uk/programmes/p01mlxhv)
Avslutar med Magnus Oskarssons uttalande, lektor i didaktik vid Mittuniversitetet och projektledare för Pisa i Sverige, i en intervju med skolvarlden.se:
”De svenska elevernas resultat faller trendmässigt, oavsett utvecklingen i andra länder. Att inte ta det på allvar vore ett stort misstag.” (http://www.skolvarlden.se/artiklar/attityder-och-kulturella-skillnader-paverkar)
/PFL – gänget