Att bli mobbad är ett trauma som riskerar att sätta allvarliga långvariga spår och vara hindrande för den personliga utvecklingen. Det finns nu en mängd studier som påvisat sambanden mellan utsatthet för mobbning och problem med det psykiska välmåendet senare i livet. B.la påvisas att mobbning i barndomen kan leda till ökad risk för depression och suicidala tankar vid 18 års ålder. En annan studie fann ännu mer djupa och långvariga effekter där de som blivit mobbade även hade högre risk för depression, ångest, suicidalitet samt sociala problem upp i vuxenlivet. Slutsatserna ur denna typ av studier är tydliga och pekar kraftfullt och entydigt på vikten att bekämpa och förebygga mobbning i skolan.,
Förutom att skolan ska få alla elever att nå de pedagogiska målen ska skolan också värna och utveckla elevers personliga utveckling (Skollagen, 3kap 3§). Forskning pekar på att mobbade elever ofta har svårt att nå målen pga ångest och psykosomatiska besvär som huvudvärk och magont och i förlängningen skolfrånvaro. Slutsatsen av detta är att mobbningen är hindrande för att elever ska nå målen. Att bli utsatt för mobbning är så även hindrande för elevers personliga utveckling. Därför är mobbningsbekämpning också viktig ur skolans personlighetsutvecklande uppdrag.
För att effektivt kunna bekämpa och förebygga mobbning behövs en grundläggande förståelse i mobbningens psykologiska mekanismer. PFL gör därför här ett försök att i en serie inlägg djuploda lite i aktuell forskning kring mobbningens mekanismer. De forskningsartiklar som ligger till grund för inläggen kommer att redovisas.
Första delen går in på mobbningsbeteendets funktion och orsaker.
________________________________________________________
Varför finns mobbningsbeteenden?
Vad syftar mobbningsbeteende till? I nutida forskning pekar mycket på att mobbningsbeteenden syftar till att höja sin status i gruppen. Mobbningsbeteendet som fenomen verkar helt enkelt tjänar detta syfte. I arbetet mot mobbning blir det därför av vikt att förstå att mobbande individer kan tjäna på sitt mobbningsbeteende och att de då också är ovilliga att släppa detta beteende. PFL ger er nedan exempel olika ingångar på vad mobbningsbeteenden kan fylla för funktion och syften.
Mobbning som statushöjare
Att bete sig mobbande kan tillfredställa behov av dominans, makt och social status. Forskning har visat att mobbare ofta uppfattas som coola, mäktiga och populära. Således är en funktionell aspekt av mobbningsbeteendet att detta är en strategi som syftar till att tillskansa individen en dominant och fördelaktig position i gruppsammanhang. Detta kan göras direkt, med öppet aggressiva handlingar eller indirekt, genom ex. ryktesspridning såsom utfrysning eller andra sätt av relationell manipulation. Mobbningshandlingarna syftar således till att höja mobbarens status i gruppen. Därför är mobbningshandlingarna beroende av att åtminstone en del av gruppen finns som ”publik och vittnen” till mobbningen så att detta kan ge önskad statushöjande effekt i gruppsammanhang. Om inte publiken skulle finnas skulle mobbaren inte heller kunna påverka gruppmedlemmarna att tilldela mobbaren status och makt.
Mobbaren är ofta även selektiv i valet av mobbningsoffer och väljer individer som kan trakasseras till så ”låg kostnad och risk som möjligt”, dvs att ej riskera att få tillbaka repressalier, våld, eller andra typer av negativa konsekvenser av mobbningen. Mobbaren kan således på detta sätt tryggt uppvisa makt och dominans inför ”publiken” och kontinuerligt förnya och påminna gruppen sin dominanta högstatusposition utan att för den skull, bli konfronterad öppet.
Mobbning för kontroll av resurser
Ett annat, dock liknande sätt att se på mobbningsbeteendets funktion är att det ger kontroll av resurser (resource control theory). Om en individ är duktig på att kontrollera och inneha resurser, dvs sådant som värderas av jämnåriga, värderas individen också högre av jämnåriga.
Mobbning skulle då vara ett sätt att kontrollera resurser (ex, sexuell attraktionskraft, den bästa rollen i en lek, eller den bästa leksaken). Kontrollen av resurser kan göras både med tvång och aggression (indirekt eller direkt mobbning) eller genom prosociala strategier (skapandet av kontakter och relationer), eller både och. Många gånger använder mobbare med högstatus ofta båda tvång/aggression och prosociala strategier att maximera kontrollen av resurserna.
Mobbning som ett evolutionärt framselekterat beteende
Ett försök till att förklara mobbningsbeteenden ur ett evolutionspsykologiskt perspektiv görs i artikeln ”Is adolescent bullying an evolutionary adaption?. Författarna framför hypotesen att mobbning är ett adaptivt beteende ( dvs ett beteende som varit funktionellt ur ett historiskt överlevnads- och reproduktionsperspektiv). Artikeln tar upp att mobbning är ett universellt utbrett fenomen som existerat historiskt oavsett kulturella/geografiska variationer och socioekonomiska variationer. Denna stora utbredning av mobbningsbeteenden, oavsett kontext och tidsaspekt, talar för att mobbningsbeteendet har grundläggande evolutionära rötter. I artikeln lyfts två olika vinster ett mobbningsbeteende måste ha för det ska vara ett adaptivt beteende och för att bli framselekterat evolutionärt: 1. det måste ge individen större chanser till reproduktion samt 2. det måste ge individen större överlevnadsmöjligheter/möjligheter till god hälsa och tillväxt.
Tesen att mobbningsbeteenden stärker chanserna till framgångsrik reproduktion hos tjejjer/kvinnor är att mobbningsbeteenden kan undanröja konkurrenter och göra sig mer synliga för presumtiva partners. Forskning som författarna tar upp i hänseende till detta är b.la fynd som påvisar att flickor som är attraktiva oftare utsattes för ryktesspridning eller utfrysning. Tesen att mobbning ger större chanser till reproduktion för pojkar stärker författarna genom att hänvisa till forskning som säger att pojkar som mobbas oftare uppfattas som attraktiva av motsatt kön då mobbningsbeteenden uppvisar dominans, styrka och status, vilka i sin tur ofta uppfattas attraktivt. Annan forskning som tas upp är att män med makt oftare har fler barn än män med lägre status.
Tesen att mobbningsbeteenden kan tillskansa individen större möjligheter för tillväxt och eller god hälsa är att aggressiva handlingar evolutionärt gett makt att ta mat/livsnödvändigheter och andra resurser från omgivningen. En förutspåelse av detta är att mobbningsbeteenden lättare bör framkomma under omständigheter där resurser är knappa. Forskning som b.la tas upp i detta avseende är att mobbning oftare förekommer i miljöer där resurserna är bristfälliga. Författarna ställer sig också frågan varför inte mobbningsbeteende är vanligare om det nu är ett adaptivt beteende? Svaret på frågan är att mobbning endast förekommer under vissa omständigheter och att individer ofta väljer andra sätt som ger bättre avkastning för statusbyggandet utan att riskera negativa konsekvenser såsom mobbningen gör. Ett sätt att minimera risker för negativa konsekvenser är enl författarna att utföra indirekt mobbning via relationell manipulation eller ryktesspridning. På så vis kan riskerna med mobbningsbeteendet hållas nere.
Mobbning pga brister i förmågor
Uppfattningarna att individer som mobbar på något sätt skulle göra detta pga brister i sociala förmågor, eller svårigheter att reglera emotioner (som aggressivitet) motsägs av nyare forskning som påvisar att mobbare ofta har goda förmågor att förstå och förutspå sociala beteenden (indirekta former av mobbning kräver faktiskt en hög grad förståelse och förutspåelse av sociala beteenden). Dock är det så att många studier påvisar ett samband mellan individer som mobbar och låg empati och känslokyla (har ”callous-unemotional traits”), åtminstone om man ser till de ”rena” mobbarna vilka åtnjuter hög status, men som själva ej är utsatta.
Mobbare som själva samtidigt är utsatta och innehar låg status (bully-victims) uppvisar oftare svårigheter att reglera sina emotioner eller impulser. Mobbningsbeteendet är då ej någon ren och genomtänkt strategi för att tillskansa sig status, utan kännetecknas snarare av impulsiva aggressiva handlingar. Andra teorier som kopplar ihop mobbningsbeteenden med låg socio-ekonomisk status, kulturell variation eller dåliga föräldra-barn relationer, verkar även blivit motsagda i forskning, åtminstone om man ser till mobbare som åtnjuter hög status och som ej själva är utsatta.
Mobbning pga generella påfrestningar
Påfrestningar kan ge utfall i ökade konfliktbenägenhet mot individer (General strain theory). Med påfrestningar menas här att individer uppfattar eller befinner sig i sen sådan position att personen ej kan uppnå sådana mål som värderas högt av samhället på ett normativt accepterat sätt. Tesen förutspår att barn eller tonåringar som befinner sig i psykosocialt eller socioekonomiskt begränsande miljöer upplever påfrestningar vilka kan utveckla sig till aggressiva utageranden mot andra. Något som dock måste påpekas i detta är att teorin i grunden syftar till att förklara kriminalitet snarare än mobbning. Dessutom finns forskning som till viss del motsäger att mobbare alltid har psykosociala belastningar eller låg socio-ekonomisk status. Dock kan det fortfarande inte undantas att andra typer av påfrestningar ändå finns som leder till mobbningsrelaterade aggressiva beteenden. Exempelvis kan låg förmåga till skolprestationer ge ökade incitament för att använda andra strategier att känna självvärde, vilket i sin tur kan utmynna i mobbningsbeteende för att få status och en känsla av egenvärde.
Mobbning pga modellinlärning
Modellinlärning kan förklara en del mobbningsbeteenden. Forskning har visat att barn som sett vuxna agera aggressivt mot dockor tar över detta beteende. På samma sätt kan mobbningsbeteenden ”smitta” över från personer som barnet uppfattar som mäktiga, har hög status, som barnet har lätt att identifiera sig med och som vinner på mobbningsbeteendet. Denna modell förklarar säkert en del av mobbningsbeteendets spridning men förklarar ej hur mobbningsbeteenden i första taget uppkommer, om man inte erkänner en något långsökt ”kedja” av modellinlärning från aggressorer till ”nya” aggressorer. Dock medger antalet barn på skolor att barn någon gång oundvikligen kommer att komma i kontakt med och observera individer utföra mobbningsbeteenden vilket enl denna teori riskerar modellinlärning gällande mobbning.
//PFL-gänget
Källor
Is Adolescent Bullying an Evolutionary Adaptation? Anthony A. Volk, Joseph A. Camilleri, Andrew V. Dane, and Zopito A. Marini. Aggressive behaviour
volume 00, pages 1–17 (2012)
Paul O’Connell, Debra Pepler and Wendy Craig. Peer involvement in bullying: insights and challenges for intervention. Journal of Adolescence 1999, 22, 437±452
Article No. jado.1999.0238, available online at http://www.idealibrary.com on