I den bästa av alla världar hade man som verksam inom skolan önskat att eleverna hade samma förutsättningar för att lära sig, ta till sig kunskap och utveckla sin fulla potential. Men verkligheten är en annan och i ett gruppformat med 30 elever per klass framkommer det att vissa barn verkar ha lättare för att lära sig än andra.
Frågan är varför denna variation uppstår? Handlar förutsättningarna om genetik och medfödd talang för lärande? Är vissa födda med ett läshuvud och andra inte? Eller är det miljöfaktorer som bidrar till skillnaderna i akademiska prestationer? Och hur kan ni som lärare hjälpa barnen som inte har den där talangen som de högpresterande eleverna har?
Inom många lärandesammanhang vare sig det är inom idrotten, arbetslivet eller skolan har människor en tendens att fokusera på individers biologiska förutsättningar för utveckling. Betoningen ligger på medfödda egenskaper och att dessa förmågor är fixerade, det vill säga inte går att ändra på. Inom utbildning och skola har lärandet oundvikligen kopplats till begåvning och begreppet intelligens.
Ur ett skolpsykologiskt perspektiv har ämnet intelligens spelat en central roll för de psykologiska insatserna i skolan. Traditionellt sätt har en av de främsta uppgifterna för skolpsykologen varit att genomföra utredningar när elever uppvisar skolsvårigheter av olika slag. Ett vanligt förekommande inslag i dessa utredningar har varit intelligenstester för att ta reda på om elevens svårigheter kan förklaras utifrån den grundläggande komponenten som intelligens anses vara.
Intelligensbegreppet är idag ett vedertaget och självklart fenomen i vårat samhälle och har onekligen påverkat många människors liv via de psykologiska utredningarna och begåvningstesterna som har genomförts. För att vi inom skolan ska kunna använda oss av intelligens på bästa sätt behöver vi först få en ökad förståelse av begreppet: vad är intelligens för något egentligen? Är det påverkbart eller oföränderligt? Finns det flera olika synsätt och perspektiv på detta kopplat till lärandet? Därefter kommer en fördjupning som bl.a innehåller: Vad säger den moderna neuropsykologiska forskningen om intelligens kopplat till lärandet? Kan eleverna träna upp sin intelligens och processer kopplat till intelligens för att på så sätt utveckla sin fulla potential i skolan?
I del I kommer vi redogöra för den traditionella definitionen av intelligens och hur detta påverkar lärandet i skolan.
/ PFL – gänget