PFL har haft en fullspäckad höst med nya uppdrag i olika skolor (b.la Metapontum, Norrtälje kommun, Värmdö tekniska gymnasium) där vi på olika sätt arbetat för att förebygga och främja barns utveckling, samt utrett och föreläst.
En frågeställning som ofta blivit aktuell på skolorna är själva grundfrågan: Vad är en skolpsykologs uppdrag egentligen? Detta inlägg kommer att innehålla lite om hur skolpsykologin skiljer sig ut från olika grenar av psykologiska tjänster.
Skolpsykologin infördes mellan 1940-1950 i Sverige och skolpsykologen skulle hjälpa till med att utreda individers egna förutsättningar för lärande och att skolarbetet och hanterandet av eleverna kunde differentieras från normalsammanhang. Elever som bedömdes ha speciella behov exkluderades från normalundervisningen. att utreda individers förutsättningar och rådgiva i handhavandet av dessa elever är fortfarande en del av skolpsykologens uppgifter, men teorier, metoder och tester har naturligtvis utvecklats och förändrats och skolpsykologerna är nu rådgivande för inkludering istället för exkludering. Dessutom ska skolpsykologen nu även verka för att förebygga psykisk ohälsa och svårigheter med måluppfyllnad hos eleverna.
Kliniska psykologer inom psykiatrin förutsätts bedöma, behandla psykisk ohälsa samt utföra olika typer av utredningar exempelvis neuropsykiatriska sådana. Skolpsykologers uppdrag å andra sidan har ej tyngdpunkten på behandling, diagnosticering eller utredning av psykiatriska frågeställningar. Skolpsykologer gör heller nästan aldrig neuropsykiatriska utredningar, då det i tillfaller psykiatrisk diagnostik. Dock påverkar elevhälsa/skolpsykologins uppdrag och psykiatrins uppdrag varandra ömsesidigt, vilket gör att samverkan är av nytta. Skolpsykologer kan ge stödsamtal som ej är behandlande men har inte sina huvudsakliga uppgifter just i denna funktion som mer tillfaller skolkuratorer.
Den största skillnaden mellan skolpsykologi och psykiatri är att skolpsykologer arbetar för måluppfyllnad och utveckling inom skolan, samt att främja det friska, medan psykiatrin ofta arbetar med individer som redan tillskansat sig psykisk ohälsa. dessutom arbetar skolpsykologen ofta via lärare/kollegium för att uppnå gynnsamma effekter för eleverna. Nästan alltid blir det även gynnsamma effekter för lärarna själva, vilka känner att det kan tillskansa sig ny kontroll över situationer som de förut upplevt låga nivåer av kontroll i.