”Elever i grundskolan som mår dåligt eller är oroade träffar sällan en skolpsykolog. Det visar Skolinspektionens granskning av elevhälsans arbete på 25 grundskolor”.
Så lyder den inledande meningen i skolinspektionens pressmeddelande gällande kvalitetsgranskningen ang elevhälsa på 25 fristående och kommunala skolor publicerad den 1 juni.
Granskningen konfirmerar den viktiga rollen skolpsykologen har gällande elevhälsoarbetet på skolorna. Psykologutbildningen är bred och avser att göra generalister av de psykologstuderande. Således har skolpsykologer förutom sina specifika områden pedagogisk psykologi och utredningar/testmetodik även bred kunskap inom neuropsykologi, specialpedagogiska insatser, inom neuropsykiatriska och psykiatriska svårigheter, inom socialpsykologi/gruppdynamik såväl som inom ledarskap och organisationspsykologi. Skolpsykologer kan bistå elever både individuellt och även sett till grupprocesser mobbningssituationer och dylikt. Dessutom kan skolpsykologen bistå med konsultation avseende personal från alla kategorier och nivåer ända upp till ledningsnivå. Via en skolpsykolog får skolor därmed en kompetenskälla som är verkligt bred och mångfacetterad och som kan användas mångsidigt. Den retoriska frågan som inställer sig är om Sverige med sina sjunkande PISA resultat och ökande psykiska ohälsa bland barn och ungdomar har råd att inte ha en ordentlig tillgång på skolpsykologisk kompetens i skolorna? För elevernas skull behövs satsningar på ökad tillgång gällande skolpsykologisk kompetens. //PFL